Det allra mest värdefulla jag har, min dotter, fyller sex år och jag undrar stilla vart tiden har flytt. Det en gång så hjälplösa lilla pyret har blommat ut till en vacker och bestämd ung fröken. Som det anstår sig att fylla år får man bestämma maten och sen lillan ätit fast föda har favoriträtten stavats Spaghetti Bolognese. Det lär finnas lika många recept och varianter på denna mångfacetterade pastasås som det finns kineser i världen. Själv har jag otalet varianter, alla goda på sitt sätt även om det finns en slags grund jag oftast återkommer till. Originalet däremot, Ragu alla Bolognese, sägs åtminstone enligt Staffan Heimersson härstamma från 1400-talet och liknar inte helt det vi tillagar idag. En ragu är en ragu och inte en sås och serveras alltid med tagliatelle.
Men min prinsessa vill ha det på följande vis, inbillar jag mig:
Ingredienser för 4:
500 g blandfärs
2 stjälkar selleri
1 gul lök
1 vitlök, solo
1 morot
150 g bacon (Viltspecialistens om möjligt) eller pancetta
200 g skogschampinjon
ett glas rött vin
en burk krossade tomater (Mutti) eller motsvarande mängd färska, skållade och urkärnade
2 msk tomatpuré
2 msk worchestersauce
salt, vitpeppar,
en gnutta cayennepeppar
5 dl kycklingfond
några nyp vardera av torkad oregano och timjan
färsk basilika till servering
olivolja att steka i
Slanta moroten och finhacka alla grönsaker och svamp, fräs ihop tillsammans med fläsket och blanda samman med tomatpuré, lägg över i en gjutjärnsgryta. Bryn köttfärsen och blanda ner i grönsaksfräset. Slå på vin, fond och krossade tomater och låt långsamt, långsamt, långsamt få puttra på spisen. Smaka av. Tre timmar är inte för länge! Servera med pasta, parmesanost , färsk basilika och njut med ett glas Monte Garbi Ripasso (nr 5328) till tonerna av ”Vi gratulerar”.
Detta ska jag banne mig prova.