Ketchup

Att göra egen ketchup är väl värt besväret. Det är faktiskt inte särskilt krångligt bara mycket godare.

Du behöver:
6 mogna röda tomater
1 finhackad gul lök
2 vitlöksklyftor
0,5 dl vitvinsvinäger
0,5 dl tomatpuré
en gnutta socker (råsocker eller farinsocker)
2 msk worcestersås
ett nyp salt, några riv svartpeppar

Kryssa, skålla och skala tomaterna, dela dem. Det behöver inte vara så noga med bitarna. Ner i en kastrull tillsammans med de andra ingredienserna. Koka upp och låt sjuda 25 minuter. Mixa slät med mixerstav. Färdigt! Häll upp på väl rengjord glasburk och förvara i kylen. Ett tips är att grovt hacka ner en extra gul lök som får ligga och marinera sig i ketchupen.

Kan inte få nog

Av fläskpannkaka.

För fyra behöver du:
minst 300 g rimmat fläsk/bacon
2½ dl vetemjöl
½ tsk salt
6 dl mjölk
3 ägg
smör
äpple, om möjligt svenska från trädgården
gräslök

Gör så här:
Värm ugnen till 225 grader. Blanda mjöl och salt i en bunke. Vispa i hälften av mjölken till en slät smet. Vispa i resten av mjölken och äggen. Låt smeten svälla ungefär en halvtimme.

Smöra en rymlig ugnsfast form. Tärna och bryn fläsket i en panna. Fördela fläsket i formen, inklusive stekfettet. Häll i smeten och grädda pannkakan i ugnen i ca 20-25 minuter, du får hålla lite koll själv. Servera med tärnat äpple, gräslök och en pilsner.

 

Skånska kroppkakor

Egentligen är jag emot förädling och/eller förändring av klassiska rätter men vad gäller kroppkakor gör jag mig själv ett undantag. Det finns ju redan så många original att det väl kvittar med ett till. Generellt så snålas det på fläsket och är för generöst med kryddpeppar, smakar mest bara jul. Och varianten med både kokt och råriven potatis är  dessvärre oaptitligt grådassig även om smaken är ok. De råröda lingonen och det skirade smöret bör det emellertid aldrig snålas med.

För ca 20 skånska kroppkakor behöver du:
1,5 kilo mandelpotatis
3 st ägg
600 g, eller mer, bacon från Viltspecialisten
4,5 dl vetemjöl
3 gula lökar
5 kryddpepparkorn (bara för att)
15 vitpeppar korn
1 knapp tsk salt

Kok potatisen och ställ. Tärna fläsket och stek i panna med finhackad lök och nymortlad peppar. Ställ åt sidan och låt svalna. Ta fram den kalla kokta potatisen och pressa den, blanda med ägg, salt och vetemjöl och litet utav baconflottet och rör till en smidig deg. Forma som en boll och tryck in fyllningen. Lägg i kokande vatten och sjud max en kvart. Servera med rårörda lingon och skirat smör.

 

 

 

Ta sig i kragen

Var ungefär vad jag önskade att Sture skulle göra efter mitt förra besök. Och det gjorde dom, med råge. 6-rätters avsmakningsmeny i ackompanjemang av goda vänner. Bilden ger inte full rättvisa för smak- och serviceupplevelsen är jag rädd.

Om det inte vattnas i munnen av detta vet jag inte vad jag ska ta mig till.

På tallriken:
Gröna Äpplen
Havsöring – Vit sparris – Varmrå Mussla

Svensk Bläckfisk
Gula Betor – Rågbrödgröt – Råräka

Ingelstorpstomat
Kycklingconfit – Naturlig Anklever – Blomkål

Torsk i Pollen
Brynt Smöremulsion – Ärtor & Alger – Kantarell

Angusbiff från Friskatorpet
Fruktsyra – Sommartryffel – Färskost

Hasselnötspudding
Röda Bär – Mynta – Sur grädde

 

I glaset:
Don Olegario
Albarino, Rias Baixas, 2009 (till rätt 1 & 2)

Barmés Buecher
Rosenberg Sillicis Pinot Gris, Alsace, 2005, Bio (till rätt 3 & 4)

Tenuta Scilio
Etna Rosso, Sicilien, 2007, Eko (till Angusbiffen)

Domaine Pouderoux
Grand Reservé, 2003, Roussillon (dessertvin)

 

Ytterst välkomponerad meny, tillagad med varm hand och kärlek. Rätterna och vinerna var även var för sig mycket goda men helheten en symfoni av eleganta smaker. Kanske att den lättrimmade havsöringen och torskryggen utmärkte sig lite mer bland de andra. Råggröten röjde en tillstymmelse till besvikelse och var helt ärlig ganska jolmig. Servicen var oklanderlig, jag uppskattar fine dining i jeanstyg. 4 starkt lysande solar av 5 möjliga.

Högt och lågt

Igår: mitt första besök på Rebell. I och för sig bara för lunch men oj vad det kan smaka när någon lagt sin själ på tallriken. Fläskpannkaka med rårörda lingon. Rikligt späckad och toppad med rimmat fläsk som harmonierar perfekt med syrligt, saftigt rått äpple. Så enkelt så gott. 5 lunchstolar i betyg.

Idag: kioskpackad plocksallad ur plastburk.

Allt är inte guld som glimmar

Det är med sorg i sinnet som jag, bittert, konstaterar att en stekpanna från Tefals Jamie Oliverserie inte klarar mer än knappa fyra säsonger. Den har varit en tjänare och med sina 32 cm i diameter har man kunnat bryna rejäla filéer utan att behöva kröka rygg, så att säga. Men nu är det slut. Finito, kaputt. Trotjänare i gjutjärn från Skultuna och Ronnebybruk från mormors tid kan man emellertid alltid förlita sig på. En gjutjärnspanna med samma diameter hade å andra sidan krävt att jag ökat min muskelmassa i överkroppen markant. Nåväl. Jag reder mig. (Och här var det upplagt för ett göteborgsskämt men det tänker jag låta passera.)